AND THERE SHE WAS

Har i veckan ägnat mig åt att rensa bland gamla tavlor som stått i förrådet väldigt länge, tavlor som är påbörjade av både mig och Felicia men som bara blivit stående.

Istället för att de står där nere i källaren och tar plats är det bättre att de kommer till användning. Så ett tjugotal canvas i olika storlekar målades vita, underbart när den vita färgen täcker duken, som att vända blad. Det gamla finns med där under ytan, en stabil grund som gör sig redo för något nytt, en förvandling som komma skall. Det händer något inom mig i den stunden, en process som sätts igång när jag målar över, en lätthet, en frihet som sprider ny energi. Tänk att en så liten handlingar kan ge en så stark ljuvlig upplevelse.

Det fanns en speciell duk i förrådet som jag höll på att slänga, orkade inte ens måla över den men stoppade mig som tur var, kände på något vis att den var värd en andra chans. Den började jag med den på Öland förra året, kletade av all färg som nästan var slut i flaskorna, mycket färg blev det, en riktig blääää duk. Jag fortsatte att måla på blått, kände fortfarande blääää och frustration men innan jag skulle cykla från ladan den kvällen la jag ut den. Tänkte att naturen får ta hand om duken och göra vad den vill med den, oavsett fågelskit eller annat. Det kunde inte bli värre i varjefall!!!

Nästa dag när jag kom tillbaka till ladan gick jag med nyfikenhet ut för att se om något hänt under natten. Till min stora förvåning upptäckte jag att duken var blöt av morgondaggen och i de små pölarna hade små vackra gula blommor spritt ut sig lite här och var. Jag blev väldigt överraskad och tacksam för hur det hade blivit, duken hade fullbordat sig själv på något vis. Bredvid duken stod en hög ståtlig växt som heter Kungsljus och det var den som delat med sig av sina ljuvliga blommor.

Efter några dagar började blommorna bli bruna och lossna, de som fortfarande satt kvar målades i guld. Den var vacker men samtidigt visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med målningen. Alla lager färg hade gjort den otymplig och stel så det skulle inte gå att spänna upp den på kilram, duken var även lite sned och därför ville jag inte hänga upp den.

När jag kom hem från Öland hamnade den i förrådet i väntan på en lösning och har sedan dess varit liggandes. Varje gång jag hämtat eller lämnat något i förrådet har irritation, frustration väckts i mig när min blick mött målningen, det var därför jag tänkte slänga den, orkade inte ta i tu med den helt enkelt. Men varför fly, vilken tur att jag argumenterade med mig själv innan jag tog den lättaste vägen – att slänga.

Först klipptes duken lite mindre så den blev rak, därefter penslades vit färg på och långt där inne vaknade sakta sakta en längtan om att vilja börja om, dra ett streck över det som varit och låta det nya få utrymme……………….

Efter en lång process på nästan ett helt år, många lager färg senare, blommor, alla dessa känslor som väckts, såg jag henne äntligen! TACK! Innerligt tacksam för impulserna som visar vägen, som finns inom oss alla, intuitionen som är där hela tiden bara vi vågar vända uppmärksamheten inåt, lyssna, känna, söka svar, tillit, hjärtats röst, hör du hur det viskar till dig?

Trust yourself!

En liten smygtitt, målningen kommer finnas med på Art to Go 21-22 juni 17-20 i galleriet. Läs mer här!